Summary


Swedish

Detailed Translations for påbjuda from Swedish to English

påbjuda:

påbjuda verb (påbjuder, påbjöd, påbjudit)

  1. påbjuda (kungöra; proklamera; tillkännage; deklarera; förkunna offentligt)
    to proclaim; to give notice of; to call
    • proclaim verb (proclaims, proclaimed, proclaiming)
    • give notice of verb (gives notice of, gave notice of, giving notice of)
    • call verb (calls, called, calling)
  2. påbjuda (kungöra)
    to dedicate; to commission; to decree; to devote; to order; to dictate; to charge; to rule; to exert power; to force; to command
    • dedicate verb (dedicates, dedicated, dedicating)
    • commission verb (commissions, commissioned, commissioning)
    • decree verb (decrees, decreed, dercreeing)
    • devote verb (devotes, devoted, devoting)
    • order verb (orders, ordered, ordering)
    • dictate verb (dictates, dictated, dictating)
    • charge verb (charges, charged, charging)
    • rule verb (rules, ruled, ruling)
    • exert power verb (exerts power, exerted power, exerting power)
    • force verb (forces, forced, forcing)
    • command verb (commands, commanded, commanding)
  3. påbjuda (bestämma; förordna)
    to decree; to ordain; to order
    • decree verb (decrees, decreed, dercreeing)
    • ordain verb (ordains, ordained, ordaining)
    • order verb (orders, ordered, ordering)

Conjugations for påbjuda:

presens
  1. påbjuder
  2. påbjuder
  3. påbjuder
  4. påbjuder
  5. påbjuder
  6. påbjuder
imperfekt
  1. påbjöd
  2. påbjöd
  3. påbjöd
  4. påbjöd
  5. påbjöd
  6. påblöd
framtid 1
  1. kommer att påbjuda
  2. kommer att påbjuda
  3. kommer att påbjuda
  4. kommer att påbjuda
  5. kommer att påbjuda
  6. kommer att påbjuda
framtid 2
  1. skall påbjuda
  2. skall påbjuda
  3. skall påbjuda
  4. skall påbjuda
  5. skall påbjuda
  6. skall påbjuda
conditional
  1. skulle påbjuda
  2. skulle påbjuda
  3. skulle påbjuda
  4. skulle påbjuda
  5. skulle påbjuda
  6. skulle påbjuda
perfekt particip
  1. har påbjudit
  2. har påbjudit
  3. har påbjudit
  4. har påbjudit
  5. har påbjudit
  6. har påbjudit
imperfekt particip
  1. hade påbjudit
  2. hade påbjudit
  3. hade påbjudit
  4. hade påbjudit
  5. hade påbjudit
  6. hade påbjudit
blandad
  1. påbjud!
  2. påbjud!
  3. påbjuden
  4. påbjudande
1. jag, 2. du/ni, 3. han/hon/den/det, 4. vi, 5. ni, 6. de

Translation Matrix for påbjuda:

NounRelated TranslationsOther Translations
call fågelsång; kallelse; ljudsignal; lockrop; ringa; ringning; rop; ropande; samtal; telefon meddelande; tonsignal
charge anklagelse; avgift; elektrisk laddning; tillägg; väcka åtal mot; åtalspunkt
command anvisning; befallning; bestämmanderätt; frontposition; föreskrift; herravälde; instruktion; kommando; kommendering; kontroll; ledande; ledning; makt; myndighet; order; stickreplik; undervisning; uppdrag; uppgift; vink; övervälde
commission anförtroende; anställning; bemyndigande; jobb; mäklare avgift; provision; tillslutnings provision; tjänsteuppdrag; uppdrag; utnämning; ärende
decree avgörande; beslut; dekret; förklaring; förordning; mått; påbud; påpud; statsfullmäktigebeslut
force armé; beväpnade styrkor; drivfjäder; drivkraft; forcera; mannakraft; motor; människokraft; stridsmakt; styrka; trycka på; våldsamhet
order Z-ordning; anvisning; band; befallning; beställning; dekoration; dekorering; föreskrift; instruktion; kommando; orden; ordensband; order; regelbundenhet; regelmässighet; stickreplik; tjänsteuppdrag; undervisning; uppdrag; uppgift; vink; z-ordning
rule auktoritet; bestämmelse; dominans; filter; föreskrift; förtryck; grundregel; makt; maxim; myndighet; naturlig lag; officiell föreskrift; princip; regel; regering; regim; styrelse; välde
VerbRelated TranslationsOther Translations
call deklarera; förkunna offentligt; kungöra; proklamera; påbjuda; tillkännage anropa; anropa funktion; benämna; kalla; kalla ihop; kalla på; kalla över; nämna; ringa; ringa på dörren; ringa upp; ropa; samla; skrika; snudda vid; telefonera
charge kungöra; påbjuda anklaga; befalla; beordra; beräkna; beskylla; beställa; fakturera; kalkylera; klandra; kommendera; kompromettera; misstänka; ordna; rikta misstankar mot; ta betalt; åtala; överagera
command kungöra; påbjuda anföra; befalla; beordra; föra befälet över; föra kommando över; kommandera; kommendera; leda
commission kungöra; påbjuda
decree bestämma; förordna; kungöra; påbjuda
dedicate kungöra; påbjuda dedicera; hänge
devote kungöra; påbjuda dedicera; hänge
dictate kungöra; påbjuda diktera; diktera ett brev; föreskriva; förestava
exert power kungöra; påbjuda ge uppdrag; kommandera
force kungöra; påbjuda driva; forcera; förmå; förpliktiga; tvinga; våldföra
give notice of deklarera; förkunna offentligt; kungöra; proklamera; påbjuda; tillkännage tillkännage
ordain bestämma; förordna; påbjuda beställa; ordna
order bestämma; förordna; kungöra; påbjuda befalla; beordra; beställa; diktera; diktera ett brev; föra befälet över; föra kommando över; föreskriva; förestava; ge uppdrag; gruppera; göra i ordning; indela; katalogisera; klassifiera; kommandera; kommendera; ordna; reglera; ringa till; se till; sortera
proclaim deklarera; förkunna offentligt; kungöra; proklamera; påbjuda; tillkännage förkunna; proklamera; ropa ut; tillkännage; tillkännage namn; utlysa
rule kungöra; påbjuda ge uppdrag; kommandera; sprida en sjukdom
OtherRelated TranslationsOther Translations
call anrop; lockljud; purra; påhälsning; påringning; tillrop; uppfordra; uppkalla; visit
charge förvar; påbörda; tillvitelse; uppladdning
command anförande; betinga; föreläggande
commission kommission; kurtage; uppdraga
decree dekretera; resolvera; skickelse
dedicate tillägna
devote ägna
dictate dekretera; diktat
force avtvinga; framtvinga; påtvinga
give notice of notificera
ordain instifta
order föreläggande; förskriva; förständiga; rekvisition; tillsägelse; tinga
proclaim bekantgöra
rule regera
ModifierRelated TranslationsOther Translations
devote älskad; älskat

Wiktionary Translations for påbjuda:

påbjuda
verb
  1. to command by a decree

Cross Translation:
FromToVia
påbjuda command; tell; dictate; book; procure commander — Ordonner, enjoindre quelque chose à quelqu’un. (Sens général).
påbjuda compel; constrain; require imposer — Prescrire ou infliger à quelqu’un une chose incommode, pénible ou difficile