Translate huvud from Swedish to Dutch

Swedish

Detailed Translations for huvud from Swedish to Dutch

huvud
het hoofd; het hoofdeinde
- hoofd [het ~] noun
- hoofdeinde [het ~] noun
huvud
de koppen; de hoofden
- koppen [de ~] noun, plural
- hoofden [de ~] noun, plural
huvud
de krop; opeengepakte bladeren
- krop [de ~ (m)] noun
- opeengepakte bladeren [znw.] noun
huvud (hjärna; hjärnskål; kranium)
de hersenen; de hersens
- hersenen [de ~] noun, plural
- hersens [de ~] noun, plural
huvud (salladshuvud)
de kroppen
- kroppen [de ~] noun, plural
huvud (rubrik)
header; berichtkop
- header
- berichtkop

Noun	Related Translations	Other Translations
hersenen	hjärna; hjärnskål; huvud; kranium
hersens	hjärna; hjärnskål; huvud; kranium	begrepp; förstånd; föstånd; intelligens; mental förmåga; mental kapacitet
hoofd	huvud	början av brevet; chef; direktör; huvudman; hövding; inledning; inledning av ett brev; kapten; ledare; mänskligt huvud; rektor; skolrektor
hoofdeinde	huvud
hoofden	huvud
koppen	huvud
krop	huvud	huvudsallat; struma
kroppen	huvud; salladshuvud
opeengepakte bladeren	huvud
Verb	Related Translations	Other Translations
koppen		styra in
Not Specified	Related Translations	Other Translations
berichtkop	huvud; rubrik	P2-huvud; meddelandehuvud
header	huvud; rubrik
Modifier	Related Translations	Other Translations
hoofd		huvudsakligen

huvud

noun

een belangrijk lichaamsdeel, helemaal bovenaan het lichaam, waarin zich de hersenen en de meeste zintuigen bevinden
- hoofd → huvud
hoofd van een dier
- kop → huvud
hoofd van een mens
- kop → huvud

Cross Translation:

From	To	Via
• huvud	→ kop; hoofd	↔ head — part of the body
• huvud	→ hoofd	↔ head — topmost or leading part
• huvud	→ kop	↔ head — end of hammer, etc.
• huvud	→ voornaamste; hoofdzakelijke; hoofdzakelijk; belangrijkste; belangrijkst	↔ main — principal
• huvud	→ hoofdje	↔ Köpfchen — Botanik: eine Form des Blütenstandes
• huvud	→ zin	↔ Sinn — kein Plural: Zustand, Ausrichtung der Gedanken einer Person
• huvud	→ hoofd; kop; krop	↔ tête — anatomie\|fr partie supérieure du corps, qui est le siège du cerveau et des principaux organes des sens, et qui, chez l’homme et chez la plupart des vertébrés, tenir au reste du corps par le cou.